Inlägg skrivet den 23e mars
Obs! detta inlägg skrev jag den 23e mars, men jag lade upp det den 31 mars...
Kanske vet ni det redan, men jag nämner det med tydlighet än en gâng: Frankrike är det mest strejk-tätataste landet i Europa (skulle jag kunna tänka mig i alla fall!). Rätt var det är sâ dyker det upp en strejk mitt framför näsan pâ en. Sedan jag kom hit har jag hört om ett antal oräkneliga strejker, bl.a : franska mjölkbönder som protesterar genom att spruta ut tonvis av sina kors mjölk pâ âkrarna, flygledare som plötsligt sätter stopp för hälften av flygavgângarna i landet, lantbrukare som säger nej genom att lägga höbalar pâ metrospâren i Toulouse, tâgpersonal som ställer in rikstâgen när det är som mest folk som âker, och lärare som strejkar mot den nya gymnasiereformen som ska införas till hösten.
Idag vet jag faktiskt inte vad det handlar om, men alla mina lärare strejkar igen. För mig och mina klasskompisar var det bara att tacka och ta emot - strejken ledde plötsligt till en helt ledig dag ;) Nu sitter jag hos min famille d'acceuil och softar.
I lördags slank det in lite gäster till familjen, och en viktig del av kvällen var att följa rugbymatchen mellan Frankrike och England, sâ jag tog tillfället i akt för att försöka förstâ sportens regler etc, det gick väl sâdär. Under helgen tog jag ansvaret att klippa gräset i familjens gigantiska trädgârd - det tog 2 timmar! :O
Igâr gick jag till le sécretariat för att hämta ett dokument sâ att jag kan anmäla mig till sprâkprovet D.E.L.F, som jag senare ska kunna ha för att visa att jag kan franska bra. Jag gick helt enkelt lugnt in och snackade med sekreteraren bakom skrivbordet. Sekunden efter kom det in en annan kvinna som pratade med oss. Nâgra ordbyten senare insâg jag att denna kvinna var madame le Proviseur, det vill säga personen som är chef över hela den gigantiska skolan och som bestämmer praktiskt taget allt. Jag har bara hört pratas om henne och sett henne pâ mycket lângt hâll. (Ett ungefärligt exempel: Nâgon elev ser le Proviseur pâ hundra meters avstând och tillropar: "Där är hon, den omtalade madame le proviseur!" och alla vänder blixtsnabbt sina blickar mot riktningen dit eleven pekar). Hon är mkt sträng, sâ det gäller att hâlla sig väl med henne. Medan jag stod där i le sécretariat och insâg att jag stod och pratade med just henne, sâ insâg jag att detta var the moment of truth. Nu gällde det att hâlla sig väl för att fâ henne pâ ens sida, héhé.
Pâ torsdag är det Bordeaux och Mont de Marsan som gäller. Det ska bli gött att se ännu en annan del av Frankrike och träffa Johanna B i hennes franska "hemort".
From Gourdon with love
Johanna
Kanske vet ni det redan, men jag nämner det med tydlighet än en gâng: Frankrike är det mest strejk-tätataste landet i Europa (skulle jag kunna tänka mig i alla fall!). Rätt var det är sâ dyker det upp en strejk mitt framför näsan pâ en. Sedan jag kom hit har jag hört om ett antal oräkneliga strejker, bl.a : franska mjölkbönder som protesterar genom att spruta ut tonvis av sina kors mjölk pâ âkrarna, flygledare som plötsligt sätter stopp för hälften av flygavgângarna i landet, lantbrukare som säger nej genom att lägga höbalar pâ metrospâren i Toulouse, tâgpersonal som ställer in rikstâgen när det är som mest folk som âker, och lärare som strejkar mot den nya gymnasiereformen som ska införas till hösten.
Idag vet jag faktiskt inte vad det handlar om, men alla mina lärare strejkar igen. För mig och mina klasskompisar var det bara att tacka och ta emot - strejken ledde plötsligt till en helt ledig dag ;) Nu sitter jag hos min famille d'acceuil och softar.
I lördags slank det in lite gäster till familjen, och en viktig del av kvällen var att följa rugbymatchen mellan Frankrike och England, sâ jag tog tillfället i akt för att försöka förstâ sportens regler etc, det gick väl sâdär. Under helgen tog jag ansvaret att klippa gräset i familjens gigantiska trädgârd - det tog 2 timmar! :O
Igâr gick jag till le sécretariat för att hämta ett dokument sâ att jag kan anmäla mig till sprâkprovet D.E.L.F, som jag senare ska kunna ha för att visa att jag kan franska bra. Jag gick helt enkelt lugnt in och snackade med sekreteraren bakom skrivbordet. Sekunden efter kom det in en annan kvinna som pratade med oss. Nâgra ordbyten senare insâg jag att denna kvinna var madame le Proviseur, det vill säga personen som är chef över hela den gigantiska skolan och som bestämmer praktiskt taget allt. Jag har bara hört pratas om henne och sett henne pâ mycket lângt hâll. (Ett ungefärligt exempel: Nâgon elev ser le Proviseur pâ hundra meters avstând och tillropar: "Där är hon, den omtalade madame le proviseur!" och alla vänder blixtsnabbt sina blickar mot riktningen dit eleven pekar). Hon är mkt sträng, sâ det gäller att hâlla sig väl med henne. Medan jag stod där i le sécretariat och insâg att jag stod och pratade med just henne, sâ insâg jag att detta var the moment of truth. Nu gällde det att hâlla sig väl för att fâ henne pâ ens sida, héhé.
Pâ torsdag är det Bordeaux och Mont de Marsan som gäller. Det ska bli gött att se ännu en annan del av Frankrike och träffa Johanna B i hennes franska "hemort".
From Gourdon with love
Johanna
Kommentarer
Postat av: betty
"familjens gigantiska trädgård" - du menar väl park? ;P
Postat av: Johanna
haha, ja du...hoppas du förstod min liknelse till slut ;)
Trackback
